Meen sisådär ett halvt liv senare!

Idag har jag varit på dressyrträning för andra gången sedan, vi kan kalla det After C ( barnet alltså)

Jag har anmält STora Vita på dressyrtävling i maj så kände att det kunde vara bra med lite input och någon på backen som ser till att man inte bara mysrider. JAG och Stora Vita ÄLSKAR att mysrida, det är när han går avslappnat i en låg form och halvjoggar omkring. Inte jobbigt för någon av oss! Eller lite jobbigt för piloten, läs mig, den där pållen har ju ett gung i steget utan dess like. När man sitter ner i traven möblerar man om inälvorna ordentligt!

Iaf för att referera träningen lite, när man är sådär lagomt varm ( svetten börjar komma) man fokuserar på att få med sig yttersidan, räta ut halsen, upp med nosen, på bakbenen så säger tränaren. Tänk förvänd sluta där på långsidan för att sedan övergå i en öppna när inner bak är under magen. Lägg in en galoppfattning. Bra där! Rid halvt igenom, tänk lite förvänd öppna... Inte nog med att man snabbt måste fundera på hur det egentligen är tänkt att jag ska ställa hästen, jag ska dessutom komma ihåg vart jag har kroppen för att vi ska ha en chans att genomföra linjerna tränaren nyss sagt. Men jag har har en stjärnhäst och jag är mkt nöjd med dagens träning och kanske ångrar jag imorgon att jag satt ner hela passet idag men bra känsla.

Tänk om jag bara kunde rida några fler pass om dagarna så skulle livet vara på topp. Barnet har nog lite åsikter om det så jag får ge mig till tåls ett tag till, bara att kunna rida några pass i veckan ger ju guldkant i tillvaron. Och för nu så får var njuta av att ha ett barn som älskar att mysa

Glad Påsk!